Melonerna sväller

Köpte en bok om växthusodling på bokrean i våras och blev sugen på att odla meloner. De såg så skojiga ut där de hängde i korgar gjorda av halkskydd för mattor. Kom aldrig till skott med att sätta frön, men köpte en planta i en handelsträdgård. Blev alldeles salig när melonplantan började växa och slå ut i blom.

Men melonerna ville sig inte. Honblommorna med fruktämne började slå ut runt midsommar, men skrumpnade genast ihop , gulnade och dog. Det spelade ingen roll hur flitig jag var med penseln. Pollineringen ville sig inte. Trodde att det var kört, men fick tips av min trädgårdsmentor. Hon tyckte att jag skulle vara lite elak mot plantan och klippa ner den. ”Den måste känna sig hotad”, sa hon. ”Och så måste du ha en mycket mindre pensel. Ta din finaste akvarellpensel, så får du se”.

Sagt och gjort.
Jag klippte ner den busklika melonplantan, beskar den på samma sätt som jag har fått lära mig att beskära gurka, och penslade som en tok med en yttepytteliten pensel. Och det gav resultat. Bara några dagar senare började första melonen svälla. Nu har jag fem stycken på gång. Lite för mycket för min lilla planta, så nu måste jag klippa bort ett par – eller åtminstone en.