Vilken julklapp!

Till jul dukar kulturredaktionen alltid upp ett stort bokbord av alla de böcker som varje år har ratats av recensenter. Det är rent otroligt hur många böcker som skickas till en tidningsredaktion. Och det känns rätt sorgligt med de böcker som även ratas på julbordet – det ligger ju trots allt en massa arbete bakom böckerna, för att inte tala om alla träd som tas ner i onödan.

Men hur som helst. Jag blev själaglad när jag längst in i ett hörn, underst i en bokhög, upptäckte Mandelmanns ”Självhushållning på Djupadal”. Ingen förstod nog mitt lilla glädjetjut eller kände att de hade velat hitta den först, men för mig var det en finfin julklapp som jag ska njuta av länge.

Inte som jag tänkt mig

Jag är nog den mest självbedrägliga människan på jorden. Ibland känns det i alla fall som om jag ligger i toppskiktet.

Varje tisdag tänker jag på hur skönt det ska bli med ledig onsdag och ser framför mig hur jag proppar sängen full med kuddar och läser en mysig bok med en kopp te på nattduksbordet innan jag masar mig ut till vinterträdgården med boken i släptåg för att tända en brasa och fortsätta mysa.

Verkligheten är en helt annan. I går morse vaknade jag och kom på att det kunde vara väldigt skojigt att göra en extra fin dukning till festen på lördag. Skutt upp ur sängen för att leta fram makens farmors fina linneduk, dänkflaska och strykjärn. Sedan ägnade jag en god stund åt att leta skatter till dukningen och tog även fram en pepparkaksdeg ur frysen för att kunna baka fina servettringar.

Därefter var det dags att plocka bort ur fönstren eftersom fönsterputsaren skulle komma. Och det går ju definitivt inte att lata sig när någon annan jobbar, så jag tog en stor låda med tulpanlökar som nyligen kom med posten och gick ut i solskenet för att plantera. Skulle ha gått tillbaka in efter det, men insåg att boden behövde städas för att den ska kännas trevlig att gå ut till och vara smidig att arbeta i. Det blev mycket plockade, dammsugande, gående till kompost och soptunna och en och annan omplantering. Sedan behövde djungeln under superlysröret ansas lite och vattnas. Passade också på att ta in det sista fågelbadet för diskning. Sedan behövde julrosorna i ampeln snyggas till.

När fönsterputsaren önskade en god jul två och en halv timma senare plockade jag tillbaka allt i fönstren och insåg att jag var alldeles slut. Värk i benen, trött i ryggen, hög puls och nästan sjöblöt. Lediga onsdagar är ju värre än värsta passet på gymmet – i alla fall uthållighetsmässigt.

Därefter tog jag det i alla fall lugnt en stund innan jag drog igång med papperkaksbak samt chokladdoppning och dekorering av cake pops. I dag ska det faktiskt bli rätt skönt att sitta på kontorsstolen och inte lyfta ett finger mer än på tangentbordet. Hoppas nu bara att halsontet och nästäppan som verkar ha hoppat på mig under natten försvinner så att kvällens julfest på jobbet blir rolig.

Underbara onsdag

Trädgårdsmys – det blev det verkligen i söndags! Det regnade och droppade hela förmiddagen och till slut började jag förtvivla om att grannarna och vi skulle kunna sitta i växthuset.

Men regnet upphörde, så vi värmde upp där inne och bar ut varma dynor. Kaminen fick stå på hela tiden medan vi drack den hemgjorda varma äppelcidern, åt chiliknäck och saffranssemlor och pratade om ditt och datt.

Tänk att kunna fika och mysa i växthuset en blåsig decemberdag utan att behöva frysa! Jag hade visserligen ylleklänning på mig, men mer behövdes inte.

På lördag kommer samma gäng igen. Vi träffades för att planera i torsdags och den här gången blir det en mysig kväll i vinterträgården med glögg och jultapas. Vi startade den ”traditionen” förra året och jag tror att det kommer att bli precis lika trevligt och gott i år!

Vill du också vara med i "Underbara onsdag"?

Reglerna är enkla:
1) Gör ett inlägg på temat.
2) Lägg upp din länk här nedan.
3) Lägg upp bilden med grodan i ditt eget inlägg och länka tillbaka hit till ”Underbara onsdag”.

Nästa veckas tema är ”Juligt”.

En söt julklapp

Blev så glad när jag kom till jobbet i dag. Fick en liten ask av en kollega och hans fru med figurer de och de vuxna döttrarna gjort samt receptet på den hemgjorda marsipanen. Tyckte att det passade mig perfekt med sockerärt, morot, äpple, broccoli, kantarell, rättika och pumpa. Fick en liten blomkål också, men den var jag förstås tvungen att provsmaka. Blomkål är gott, men det här var nog den godaste jag någonsin smakat.

Eleanor Leytham

Jag älskar min Eleanor Leytham, men kärleken verkar inte vara besvarad. I alla fall kändes det så i somras när jag ställde ut sticklingen på terrassbordet. Det blev nästan bara kala pinnar kvar. Så förnedrande när man har närt och pysslat om sticklingen i flera månader.

I september stod jag med krukan lutad över komposten och skulle precis hälla ut hela härligheten när jag ångrade mig och bestämde mig för att ge fuchsian en andra chans. Eller mig själv …

Jag gjorde tre nya sticklingar som fick var sin kruka och ställde dem i sovrumsfönstret. De har tagit sig rätt bra, faktiskt. Nu är jag så kaxig att jag redan ser framför mig hur den finaste sticklingen så småningom växer upp till en stor fin planta på stam. Fast det dröjer nog visst ett tag. Nu bor den i vinterträdgården och ser ut att må oförskämt bra.

Tredje advent

Äter leverpastejsmörgås i sängen och tittar ut mot trädgården och regnet. Det smattrar mot fönsterblecket och rutan är täckt av stora droppar. Domherrarna piper sina sorgsna små läten och ser märkliga ut mot den gröna gräsmattan.

Om knappt tre timmar kommer grannarna på växthusmys … hm … hoppas att det inte kommer att börja läcka in och droppa ner i nacken på oss. Tänk om det kunde spricka upp och bli soligt och varmt och ljuvligt skönt.

Jag ska snart börja koka ”varm amerikanske äppelcider” på äpplena jag pressade i höstas. Ska testa att krydda med honung, kanelstång, kardemumma, stjärnanis och ingefära. Hoppas att det blir gott.

Mest sugen är jag på att göra ytterligare ett pepparkakshus, men tänker att det kanske är dumt när det är så mycket annat som ska göras i veckan. Men liten sugen är jag. Här är det som stod klart till första advent.

Min julgrotta

Så där, nu har jag fått hjälp med att ta bilder på mitt julade kontor. Tack Micke! Fast jag måste säga att julen har kommit av sig lite. Jag julstökar och grejar, men det känns ändå inte lika mycket som till första advent. Kanske är det nyhetens behag och att det äntligen är ”legitimt” att jula sig som skapar den där första starka känslan.



Här hemma har några amaryllisar fått riktigt stora knoppar som kanske hinner slå ut. Till middag i går serverades Jansson med prinskorv och rödbetssallad och så blev det lussefika med luciatåg till eftermiddagsfikat. I dag ska maken ta med sig julgranen hem från skogen och i kväll ska ett kompisgäng på julbord i ett gammalt gästgiveri. Lite snö på det så borde väl julstämningen infinna sig på nytt.