Glädjeskutt rakt ut i solen

Började dagen med att lufsa bort till grannen med frukostmackan i handen och sömnen knappt bortgnuggad ur ögonen. Ville inte missa kalvsläppet för allt i världen. Så mysigt att få se de tre små tjurkalvarna Knatte, Fnatte och Tjatte rusa ut i solskenet för allra första gången.

Växthusliv på riktigt

Sisådär, nu börjar det lika något ute i växthuset. I går kväll hjälptes vi åt, maken och jag. Maken stuvade undan tunnlarna. Jag planterade tomater i hoar och plockade om bland växterna. Vattnet skruvades på och en frostvakt som slår till när temperaturen sjunker under åtta grader har ställts ut. Dessutom är automatiken till vädringsluckorna på plats sedan några dagar, så nu behöver jag inte göra ett endaste dugg före jobbet.

Flugornas skräck

På förra årets trädgårdsmässa köpte jag en flugtrumpet som såg ut som rekvisita från Teletubbies. Den var gul och så overklig att jag föll pladask. Tyvärr ville fotografen slänga ut den ur bilen innan vi hade passerat Nyköping. Och morgonen efter vaknade maken och jag med hela huset fyllt av kadaverstank. Blomman överlevde inte så länge, men det var faktiskt inte överlagt mord.

På årets trädgårdsmässa letade jag genast upp Skandinaviska sällskapet för köttätande växter i förhoppning om att hitta en ny planta. Till min stora förtjusning fick jag veta att stinkfisen har ett par väldoftande släktingar i röda nyanser. Min första har precis slagit ut och doftar precis som violpastiller. Den andra har en stor knopp och ska inte lukta alls. Jag har just planterat ihop dem i en stor kruka och ska låta dem stå i växthuset hela sommaren. Gödsel behöver de inte, utan fixar det själva genom att snappa åt sig en och annan fluga eller geting.

Lockfågel av skrot

I höstas intervjuade jag en konstnär och blev överförtjust i hennes skrotfåglar. I synnerhet fågeln hon hade på grindstolpen. Hon kallade den för lockfågeln eftersom den skulle locka till sig besökare.

Jag kunde inte släppa de där skotfåglarna och en riktigt snöig vinterdag då jag inte alls borde ha åkt så långt ut på landet kom jag tillbaka för en egen fågel. Och jag fick faktiskt köpa lockfågeln, som har stått i boden ända tills i går.

Problemet var bara vad den skulle heta här hemma hos oss. Vi har ju inga grindstolpar och även om vi hade haft det så var placeringen redan klar – på brunnen. Men pippin har fått behålla sitt namn. Efter en stunds funderande kom jag nämligen på att det ju faktiskt är ett lock på brunnen.

Allra bäst är att jag har fått en ny odlarvän i konstnären. Vi har redan bytt fröer till tomater och chilis. Jag har besökt hennes växthus och ser nu fram emot hennes besök i mitt.

Hornborgasjön tur och retur

I går eftermiddag åkte maken och jag till Hornborgasjön. Vi var där både en stund på seneftermiddagen och i skymningen. Tranorna var ju förstås roligast att se, men sångsvanarna var vackrast.

En granne vi umgås en del med har just skaffat radhus i Varnhem, då hon veckopendlar dit. Ett litet, men fint samhälle med underbar klosterkyrka.

I morse klev vi upp klockan fem och åkte till Trandansen en sista gång. Fem minus, vindstilla och en fantastisk soluppgång som genast började värma.

På vägen hem stötte vi på den här alpackan mitt ute på en skogsväg. Den stod mellan två hägn och var nog ute på en egen liten tur.

Vi stannade till i Klanghamn. Trodde ju inte att fiskeboden skulle vara öppen klockan nio en söndagsmorgon, men jo visst. I kväll blir det rökt sik till middag.

Min barndom finns i Igelbäcken på andra sidan Vättern. Vi seglade ofta dit när jag växte upp och masugnen på bilden betyder oerhört mycket för mig. Älskar den här platsen.

Mina föräldrar har åkt husbil sedan i onsdags och visade sig vara på väg hem från Hornborgasjön de också. Vi träffades för en fika vid Hammarsundet. Åh, så jag längtar efter sommaren och förhoppningsvis en och annan segeltur.

Eftermiddagen har ägnats åt trädgården. Jordgubbar har satts i krukor, potatisar har lagts i svarta hinkar, fler fröer har såtts och näckrosen har fått flytta ner i sin zinkbalja och står nu i växthuset. Kommer nog att somna rätt så ovaggad i kväll.

Nödmat till fjärilar och bin

I dag är vädret perfekt – soligt och stilla. Det skulle inte förvåna mig om jag får höra det första surret från en humla. Fjärilar har jag redan sett flera stycken. Tyvärr är det inte mycket som blommar, så i dag hänger jag ut fjärilsmataren och fyller ett grunt fågelbad med sockerlösning. Hoppas det ska smaka.

Finfin basilika på gång

Tjohoo! Jag har äntligen lyckats med basilika. Det är nog den växt jag grämer mig mest över på sommaren – dels för att jag glömmer att så tillräckligt, dels för att det som tittar upp ur jorden inte blir så där fantastiskt bra som jag hoppas på. Mest är det nog för att jag inte sköter om den tillräckligt. Men i år är det ändring med det. Inte nog med att jag har en fin kruka full med basilika som ska få växa sig stor – dessutom har jag en ny pluggbox med småplantor på gång. Hon lär sig!