Glömde stänga ...

Så härligt det är att sitta i sängen och höra regnet smattra mot fönsterblecket och alla blad där ute i mörkret. Önskar bara att jag hade haft vett att stänga det manuella takfönstret i växthuset innan jag gick in. Men så såg det inte alls ut som om det skulle fortsätta med tristväder. Undrar om maken är rädd för lite väta …

Blogg som trädgårdsbok

Vilken evinnerlig tur att jag har en blogg! För mig är bloggen främst en trädgårdsdagbok som jag (förhoppningsvis) kan lära mig ett och annat av genom att titta tillbaka på sådant jag skrivit tidigare. Och så förstås alla tips jag får i kommentarerna – de är guld värda. 

I kväll har jag känt mig frustrerad. Jag har ätit en så ljuvligt god tomat. Tomaterna är något större än golfbollar, alldeles gula – nästan åt det brandgula hållet – och så perfekta. De lyckas smaka mycket samtidigt som de är milda och utan det där skarpa som jag tycker svider i munnen. Dessutom är de perfekta i fruktköttet. Lagom fasta och inte det minsta mjöliga. 

Men vad heter sorten? Det här är en av de fyra tomater som jag har missat att märka. Eller … jag märkte dem och slarvade av någon anledning bort etiketterna. 

Nu har jag tittat tillbaka på bloggen och hittat min tomat. Jag skrev om den i augusti 2011 och då tyckte jag också att den var alldeles underbar. Så nu vet jag att den supergoda tomaten jag har mumsat på i dag heter Golden Sunrise. Jag odlar den i växthuset och hittills har den 18 tomater på gång. Den här hamnar på listan över mina absoluta favoriter!

Sen skörd och middag

Förra året fick jag inte särskilt mycket squash. I år sådde jag extra mycket och har kanske lite för många plantor. Har just varit inne hos grannen med några och lagt några på köksbänken. Och så gjorde jag i ordning bönor till middagen – man vet att det är semester när man har lyckats vända på dygnet och serverar kalvstek med gräddsås klockan tio på kvällen. Det får nog bli ett kvällsdopp också innan sängen … och kanske några jordgubbar och lite av vaniljglassen jag gjorde i morse … men bara kanske …

Lakritsglass med chili och choklad

Hohoho, jag har hittat en glass som jag tål och som dessutom är fantastiskt god. Anita Billfors skrev om den på Facebook (hon bloggar på Chilipeppar Mix) och jag var bara tvungen att testa. Lakritsglass med chili från växthuset. Mmm …

Jag tål inte mjölk så vida den inte är kokt, eller omvandlad till yoghurt, och till den här glassen ska mjölken koka. Så fantastsikt. Kunde inte låta bli att hälla i krossad mörk choklad också. Så ljuvligt! Misstänker också att jag kommer att få ha glassen ifred eftersom maken varken gillar chili eller lakrits.

Fast i går kväll fick gästerna testa den och de tyckte att den var väldigt god i en lite annorlunda marängsviss på glassen, vispad grädde, maränger och krossad turkisk peppar.

Recept:
4 dl standardmjöl
3 dl vispgrädde
1 vaniljstång
2 msk lakritspulver
6 äggulor
2 dl socker
Hackad chili (jag tog fyra mogna Blue Christmas)
100 g hackad mörk choklad

Skåra vaniljstången och skrapa ur innehållet. Rör ut i lite av mjölken tillsammans med lakritspulvret.

Koka upp med resten av mjölken och grädden. Dra av kastrullen från plattan.

Vispa äggulorna och sockret pösigt i en bunke. Häll gräddblandningen äggsockret i en jämn stråle samtidigt som du vispar.

Häll tillbaka allt i kastrullen och värm tills det börjar tjockna – smeten ska inte koka.

Kyl ner, rör i choklad och chili och kör i glassmaskin.

Nu ska jag röra ihop en neutral vaniljglass och se vad jag kan hitta i trädgården − vore ju jätteroligt att göra glass och smaksätta den med sådant som man själv har odlat. Önskar att jag hade en större odling av allåkerbär − slår vad om att de skulle vara jättegoda till glass!

Snutten finns inte längre

Min älskade lilla snutt finns inte längre. I går var vi till slut tvungna att inse att han inte blir bättre och att vi måste att ta bort honom. Förstår inte hur en kanin kan vara så sjuk och ändå vara så gosig och matglad.

Tanken från början var att ta med honom till veterinären, men det hade varit grymt. Snutten skulle bara ha blivit stressad av bilfärden och miljön.

I stället fick han vara hos mig i sängen på morgonen, äta nyupptagen morot och slicka så mycket på mina händer som han bara ville. Sedan tog maken med honom ut, klappade honom, satte ner honom på ängen, väntade tills han hade börjat tugga i sig gräs och sköt honom sedan. Det gick snabbt och jag kan inte tänka mig att han anade någonting. Katten fick inte vara ute när det hände och jag blev kvar i sängen med öronproppar och hörselkåpor för att slippa höra skottet.

När det var över kom grannen på andra sidan skogen – Snuttens uppfödare. Jättegulligt av henne. Och jätteskönt att ha någon som älskar kaniner att prata med.

Nu är Snutten begravd under fågelholken intill blomboden – ungefär där hans bur stod. Jag har köpt nya solrosfröer som jag ska så i morgon. Jag vet att det är sent, men jag hoppas att de ändå ska hinna blomma lite för min fina lilla kanin.

Glufs-Glufs lurar i mörkret

Kom hem från en trevlig utekväll med grannarna och möttes av en annan granne i nattlinne som undrade om vår kanin var på rymmen. Grannen hade lockat med morötter, men inte kommit kaninen nära.

Nix, inte vår kanin, men en annan grannes – fast lite längre bort och på andra sidan riksvägen. Vet att den har varit på rymmen sedan midsommar, att hussarna och mattarna har gett upp och att kaninen de senaste veckorna har bott under husvagnen hos grannen som jag har kolonilotten hos.

Nu spanar jag ut i mörkret och funderar på hur mycket trädgård en inte allt för liten tamkanin kan tänkas smocka i sig på en natt …

Sprudlande sommarminnen

Mitt första försök möglade och fick slängas. Trodde nästan att det var för sent för fläderchampagne när jag plockade grannens sista blommor. För säkerhets skull sköljde jag flaskorna med atamon och tillsatte även atamon i själva champagnen. Några flaskor fick också en gnutta torrjäst – ville ju vara säker på att i alla fall några skulle börja bubbla.

Det hände ingenting på en vecka. Sedan en kväll tröttnade jag, skruvade åt locken och skakade lite på flaskorna. När jag kom hem några timmar senare hade flaskorna utan tillsatt jäst blivit runda om fötterna. Oj, så det pyste om dem. Lade dem i kylskåpet. Dem med tillsatt jäst tog några dagar till, men nu har de också börjat bubbla.

I går testade jag champagnen och blev både förvånad och förtjust. Så god! Maken tyckte också om den. Eftersom jag har konserveringsmedel i dem så ska de få ligga till sig. Tänk att öppna en flaska i höst när det börjar bli ursligt ute och få en sprudlande smak av sommarminne!

Formar med hallon, chili och choklad

Jag har sett de mogna hallonen utmed skogsvägen i flera dagar och tänkt att jag nog ska plocka några. Men så i går kom det en stor traktor och jämnade allt intill diket med marken.

I förmiddags gick jag i alla fall ut med en liten burk och på andra sidan, in mot skogen, hittade jag faktiskt ett och annat hallon.

Inspirerad av Lotta med bloggen ”Vid Vätterns strand” kokade jag hallonsylt som jag smaksatte med chili och choklad. Sedan åkte jag in till loppisen i byn och köpte formar och testade receptet på smörformar som jag fick av en kvinna jag intervjuade i vintras.

Åh så gott det blev! Måste nog både plocka mer hallon och baka fler smörformar.

Godaste stuvningen

Så härligt! Det är äntligen dags för skörd! Jag skulle egentligen ha gjort en skördebild, men när jag väl hade plockat ihop grönsakerna till middagen var jag så sugen på att börja greja i köket att jag glömde bort mig. Är i alla fall väldigt nöjd med min improviserade stuvning (gjorde den i kväll för andra gången) – fräste grovhackad mangold med nyupptagen vitlök, rödlök och chili, saltade en aning och lät det koka ihop med en skvätt grädde. Mmm … Det är något jag definitivt kommer att göra igen! Stuvningen serveras det med nyupptagen amandinepotatis, grillat kött, snabbkokt squash och egna tomater.

Nyskördade ärter

Förra året odlade jag märgärter för första gången och blev alldeles betagen när jag fick smaka. Så gott! Slår det mesta i trädgården.

I kväll har jag äntligen fått skörda mina Alderman för första gången i år och det ska bli så gott i en gräddig pastasås. Mmm!!!

En trevlig kväll

Oj, vilken trevlig kväll det blev i går – skulle ha bloggat tidigare i dag, men i morse började jag att läsa en bok om vardagslivet i Nordkorea och blev så fast att jag knappt har lämnat solstolen i växthuset – läste boken från pärm till pärm. Den handlade på sätt och vis en hel del om odling och fick mig att känna en oerhörd tacksamhet för att jag kan odla, för de odlingsbetingelser jag har och – givetvis – för de liv jag lever och det land jag bor i. Vilken makalöst verklighet som målades upp på sidorna!

Men som sagt, supertrevlig kväll i går – så tack Lotta!

Är stormförtjust i den fina buketten Lotta och hennes man hade med sig, för den nykokta hallonsylten och de söta chilisarna som var och en hade fått en namnetikett. Ska definitivt härma nästan gång jag besöker en chiliälskare. Mysigt också att fina Russan följde med!

Från en strand till en annan

Väntar bloggbesök. Lotta med bloggen "Vid Vätterns strand" och hennes make och deras mysiga hund Russan kommer på middag hit till Borens strand. Ska bli väldans trevligt :)

Väldigt fel druva

Jag går här och är lite besviken. I vintras fick jag höra talas om en blå druva som heter Muscat Bleu och bestämde mig för att det är druvan som ska få ersätta den supersura sockerdruvan i mitt växthus. Jag har sökt med ljus och lykta men gick i bet och fick be plantskolan om hjälp. Deras leverantör har sökt och till slut hittat den. I dag hämtade maken plantan när han åkte in till stan för att handla och ridå – det är inte alls den blåa druva jag har beställt och som är härdig upp till zon 3, utan en vit druva, härdig i zon 1-2, och som heter Muscat of Alexandria. Suck. Blir till att reklamera och leta vidare. Jag som hade ett hål i växthuset färdigt för plantering …

Hur har det gått med dahliorna?

Hur har det gått med sådderna hos er som vann dahliafröer?

Här blommar det mer och mer för varje dag och att döma av knopparna kommer det snart att finnas flera hav av dahlior. Tror inte att jag ska spara knölar igen när det är så mycket smidigare att så. Och tänk så mycket utrymme jag får över när inte alla krukor med dahliaknölar ska övervintras i boden.

Klart att katten ska ha hundkoja

Jag passade på att önska mig en hundkoja till katten i 40-årspresent. Det verkar uppskattas och är ett led i försköningen av kattgården.

Sjuk kanin

Vår lilla Snutten är sjuk. Han är sned och har nästan ingen balans. Tycker så synd om honom. Som tur är äter och dricker han och han är pigg. I lördags gick han bara runt i cirklar, men i dag kan han gå framåt – om än vingligt.

Vi har varit hos veterinären nu på förmiddagen, kollat hjärtat och tagit tempen och tittat i öronen samt fått en vitaminspruta. Enligt veterinären är det troligtvis en infektion som har satt sig på balanssinnet och som borde gå över av sig själv.

Jag hoppas så innerligt att han blir frisk. Tur att jag har semester så att jag kan ge honom mat och vatten och när vattnet inte är gott nog – hemgjord jordgubbssaft.  inte det bästa för tänderna, men bra för energin och för hans vilja att sörpla i sig. Snacka om att han vill ha! Och nu har husse skruvat fast skivor kring favoritstället i buren så att Snutten kan sitta i lä tills han återigen är pigg nog att skutta upp till sitt bo.

Glad och nöjd 40-åring

Så roligt det är att fylla jämnt!

I lördags hade vi 40-årskalas med rätt mycket gäster och de senaste två dagarna har jag tillbringat på sjön tillsammans med mina föräldrar – så mysigt att vakna till flaggspel och solsken. Önskar bara att tiden inte sprang i väg så fort när man har roligt. Nu ska jag jobba ett par dagar till och sedan blir det semester.

Maken och jag jobbade som tokar för att få trädgården riktigt fin till kalaset så nu ska vi bara njuta av hur vackert det är här hemma!

Underbart att vädret var med oss så att vi kunde fira utomhus.

Italiensk buffé - det var mycket att förbereda, men väldigt roligt.

Kul present! Ett citronträd med väldigt spännande frukt :)

Den här tårtan med grisarna som badar i gyttjetunna har jag velat göra jättelänge. Nu fick jag chansen.

Och en mer vanlig tårta.

Trevligt med en vän som tar med sig gitarren!

Tack alla för presenterna!



Kvällen innan den riktiga födelsedagen tillbringades i Igelbäcken, stället på Vättern västgötasida som jag brukar kalla min barndom.

Mysig bäverpromenad med mor min. Tyvärr såg vi inga bävrar ...

... men vi mötte några nyfikna får på spängerna.

Härligt att vakna till hissat flaggspel, klarblå himmel och goaste föräldrarna på jorden.

Efter en stunds segling hamnade vi vid Kyrkogårdsön i Bovik.



Efter middag och födelsedagsfika ville mamma att vi skulle kvällssegla tillbaka till östgötasidan. Tre timmar finfin segling i skymningen. Klokt beslut med tanke på att vinden tjöt och slet i båten och regnet snattrade mot däck när vi vaknade hemma vid bojen.

Så nervös!

Jag är så nervös. Lite så där så att det känns aningen svårt att andas. Anledningen är fotografbristen på jobbet. Endast två är i tjänst och den ena av dessa har blivit magsjuk. Det betyder att jag ska plåta mitt eget jobb i eftermiddag. Och jag som bara fotograferar växter. Plantor som står stilla och som inte stirrar tillbaka på mig. Var tvungen att ta en testbild i trädgården när jag mellanlandade hemma för att äta lunch på väg till nästa stad. Lite spännande är det ju, men jag vill så förtvivlat gärna att bilderna ska bli bra. Ska nog ta dem först, före intervjun – då går det ju alltid att komplettera om jag får en bildidé medan vi pratar.

Skumpa på fläder

Jag är väldigt förtjust i engelsk chic lit. Böckerna ska helst innehålla massor av skratt, odlande, bakande och djur. Har blivit väldigt nyfiken när jag har läst om elderberry champagne, så i går passade jag på att plocka några blomklasar med fläder hemma hos mina föräldrar när vi var där på middag. Nu ska blommorna och citronerna dra i nästan ett par dygn. Sedan ska jag tillsätta socker och äppelcidervinäger. Det ska bli väldigt spännande att se om jag lyckas få blandningen att både bubbla och jäsa. Fick höra att grannarna testade för några år sedan och de fick visst lite väl mycket fart på sin brygd. Hoppas på lagom halt av både alkohol och kolsyra – vill helst inte behöva skrubba väggar efter briserande champagnebomber.