Äntligen snö!

Vilken fantastisk överraskning att vakna till ett alldeles fluffigt och skimrande vinterlandskap! Det är så här julen skulle ha sett ut. Husets både ornitologer (katten och jag) njuter i stora drag och kommer nog att sitta som klistrade framför fågelbordet större delen av dagen. I går såg jag mitt livs första svartmes och den vill jag gärna se igen. Det skulle också vara roligt att få haren som har varit här och ätit i natt och som endast lämnade spår i snön efter sig. Just nu är det nio minus ute, så snön blir nog kvar. Förhoppningsvis kommer det ännu mer.

En underbar juldag

Vilken dag! Himlen såg ut som en isglass när jag vaknade och temperaturen visade -10,5 grader. I vinterträdgården var det endast 8 grader, vilket är den lägsta temperaturen vi har haft där inne.

Efter frukost gjorde jag i ordning en matare med energikakor till fåglarna. Jag hängde även ut en burk med osaltat jordnötssmör avsett för fåglar och en extra stor talgboll. Några timmar senare var det nästan kö till jordnötssmöret.

Medan jag fixade med fåglarna tog maken en yxa och högg håll på isen i näckrostunnan. Nu får näckrosen bo i en hink i boden tills det blir varmare.
 
Maken passade också på att lägga ett rejält lager med granris över Törnrosasnåret vi gjorde i somras.

Riva rusade ut i solen, men skakade med tassarna i luften när hon kände kylan. Hon var ute en stor del av dagen, men ville inte bli fångad på bild.

Till lunch kom mina föräldrar på najadlax och dillstuvad potatis. Jag tog en bild utifrån innan jag gick in för att fixa. Då stod stolarna i vinterträdgård-
en utdragna från bordet för att få sol på sig. Förhoppningen var att de skulle bli varma. Men i solen och med brasans hjälp steg värmen lite för snabbt. Termometern visade på nästan 39 grader strax innan vi skulle äta, så det blev att dra för gardinerna och öppna en aning.

Nu har jag landat i soffan och ska inte göra ett endaste nyttigt dugg. Ute är det stjärnklart och termometern visar -13.

Juldoppad och klar för avfärd

Hur var det nu igen? Det årliga julbadet ska tas vare sig det behövs eller inte? Jag har varit nere vid bryggan för ett snabbt dopp och snart bär det i väg för dopp i grytan – även om jag överlåter just doppandet av slabbiga brödskivor till andra.

En julhälsning

Misteln är upphängd, granen är klädd sedan länge, klapparna är inslagna och snart vankas det julbord. Katten morrar åt amaryllisarna som hänger från taket och åkern ser ut som en golfbana i maj (passade på att ta bilden när det hade kommit lite vitt på marken).

Men i morgon kväll kommer kylan – ÄNTLIGEN och jag tror nog att julstämningen som redan har börjat smyga sig på kommer att kännas ännu mer när temperaturen sjunker. Tänkt om man kunde få se en och annan flinga dala ner från himlen!!!

I dag hoppas jag på glädje för både stora och små. Det ska bli så otroligt skönt att få vara ledig utan krav och måsten ändan till efter nyår.

God Jul! Hoppas att dagen blir underbar!!

Lila, violett eller gredelin?

Lila är inte min favoritfärg, men jag hakar ändå på temat ”gredelin” i Charlottas trädgård. Vissa lila nyanser kan nästan få mig att rysa. I alla fall när det gäller kläder och ting. Men i naturen och i rabatter så är färgen av någon anledning helt okej – i vår ska jag till och med beställa knölar till en violett dahlia som jag suktar efter.

Den här blomman för dagen odlade jag för första gången i våras och blev riktigt förtjust. Den slog ut i ljusblott och fortsatte till violett innan den drog ihop sig och vissnade. Efter nyår är det kanske dags att se om jag fortfarande har några frön kvar. Jag gillar ju att starta lite extra tidigt med sådana här blommor – de gör sig ju så fint i en kruka inomhus.

Pelargonbebisar på gång

Mina pelargonbebisar bor i teve-rummet. De har det så bra och får minst tolv timmar ljus om dagen – tänkt om jag också hade det! Bevattningen är automatisk, så det är väldigt smidigt.

Eftersom det börjar klia ordentligt i fingrarna och det finns plats för ytterligare några krukor, så funderar jag på om jag inte ska peta ner ett par gurkfröer … längtar efter hemodlade och i våras trivdes de väldigt bra i en stor kruka i vinterträdgården.

Ingen svartkål till jul

Mina föräldrar bakade 40 ostkakor häromdagen och i går när jag tittade in så ville de skicka med mig några stycken. Men det gick inte, frysen är full. Så för att göra plats för ostkakorna ägnar jag mig i dag åt att koka buljong på älgbenen som upptog ett halvt fack. Det känds riktigt lyxigt att gå ut och dra upp egna morötter till buljongen – vid det här laget är de så stora att de är lite för träiga till råkost.

Mindre lyxigt kändes det att mötas av pinnarna på bilden. Min grönkål! Eller rättare sagt svartkål. Den som jag för hand pillade bort fjärilslarver från i somras – varje dag i åtminstone ett par veckor. Jag fick inte ens smaka. Den var jättefin i lördags och skulle bli långkål till jul.

Det är lite typiskt att maken och jag häromdagen frågade oss var rådjuren har tagit vägen. Vi har ju inte sett dem på så länge. De skulle bara veta att deras kusin just reduceras till små kuber inne i köket.