Tredje gången gillt?

I går var vi inne och grejade hela dagen inför en glöggbuffé vi bjudit in ett gäng vänner till. Det blev som ett litet julbord med cupcakes till kaffet. Mysigt, men mycket! jobb. Att vi inte kunde gå ut gjorde inte så mycket med tanke på den hårda vinden och regnet.

I dag är det i stället vindstilla och solsken och vi har varit ute nästan hela dagen. På promenaden med grannarna hittade vi en utslagen lupin. Efter promenaden blev det ogräsrensning. Har gjort två sista rensningar den här hösten – hoppas att det var tredje gången gillt i dag. Det var rätt pilligt i blomsterrabatten, men i sparrislandet och de andra pallkragarna var det bara att köra på med ogräshackan. I vissa av landen hade det faktiskt bildats ett litet täcke med jordis. Känns underbart att se den nyluckrade svartsvarta jorden fri från maskrosor, kvickrot och allt vad nu ogräsen heter.

Sista dahliorna

I morse läste jag en beskrivning som var så stark att jag för en sekund verkligen hörde koltrasten drilla och kände den där speciella doften som talar om att våren verkligen är här. Blev nästan vimmelkantig.

Fast verkligheten gjorde sig strax påmind. Ute var det ordentligt vitt för första gången och vindrutan täckt av is. Det var bara att knatta ut och gräva upp de sista dahliaknölarna – en planta var faktiskt fortfarande lite grön. Nu har de fått komma ner i krukor med ny jord och blivit tillsagda att sova ordentligt.

Åh, tänk när det på nytt ser ut som på bilden och trädgården är full av utslagna färgklickar.

Recept på chiliknäck

Jag är jättenöjd med min chiliknäck. Smaken är den samma som för vanlig knäck och eftersmaken är alldeles lagom het. Fast det räckte inte med den lilla torkade chilifrukten jag först stoppade i kastrullen. Jag provsmakade var femte minut, men ingenting hände. Så när det var en liten stund kvar att koka lade jag dessutom i fem bärpepparfrukter. Då började det hända saker. Bärpepparen såg dessutom riktigt fin ut när jag tog upp den ur knäcken, men jag tror inte att någon av mina vänner är beredd att äta karamelliserad bärpeppar. Jag är definitivt inte så modig!

Recept:
1. Blanda 2 dl ljus sirap, 2 dl socker, 2 dl grädde och 1 msk smör i en kastrull. Lägg i en eller flera rätt starka chilifrukter. OBS! De ska vara hela.

2. Låt koka med stora bubblor i cirka 15-20 minuter. Smaka av smeten då och då och se så att den inte blir för stark. I så fall plockar du upp chilifrukterna.

3. Om du har en sockertermometer är knäcken perfekt vid 122 grader. Annars droppar du lite knäcksmet i ett glas med kallt vatten. Smeten ska gå att forma till en fast, seg kula. Plocka upp chilin om du inte har gjort det tidigare.

3. Häll smeten i knäckformar.

4. Dekorationstips – stöt torkad chili i en mortel och sila så att det bara blir pulver kvar. Strö lite pulver över knäcken och lägg ett chilifrö i mitten.

Knäck med chili

Vi har bjudit in vänner till en julbordsinspirerad glöggbuffé nästa lördag. Ska bli trevligt. I går gjorde jag knäck till bufféns söta del – vanlig knäck och en variant med rostade pistagenötter, citron och havssalt. När jag stod där och rörde i min smet kom jag att tänka på mina torkade chilifrukter. Hm … chiliknäck … Har inte lyckats hitta något recept, men nu har jag en ny sats på spisen. Har lagt i en rätt stark chili. Ska smaka på smeten då och då för att se så att det inte blir för starkt. Hoppas givetvis på succé.

Vårblommor i advent

Åh, så stolt jag känner mig just nu. Mina små vårliljor Charlotte Bishop har slagit ut i blom. Okej, ett halvår senare än tänkt, men ändå. Med tanke på vad det står på lökpåsen så hade jag faktiskt inte väntat mig att jag skulle klara av att få dessa små sötnosar att ta sig. I morgon ska jag gå ett varv i trädgården i dagsljus och riktigt njuta av min lilla adventsvår.

Julkort med chili

Senast jag gjorde egna julkort lyckades jag limma ihop två fingrar på högerhanden med snabblim. Det blev kniven och en synnerligen obehaglig upplevelse.

När jag låg på bryggan och solade i somras tänkte jag av någon anledning på julen och bestämde mig för att skicka julkort med chilifrön i – ”för en het nästa jul”. När en kollega för ett par veckor sedan lade en sida från en trädgårdstidning på mitt skrivbord med tips på hur man kan vika egna frökuvert, blev jag eld och lågor. Så härom kvällen hade jag julkortspyssel.

Nej, jag klistrade inte ihop några fingrar den här gången. Men brännhett blev det – både i mun och ögon. Till och med dagen efter brände det till när jag kliade mig i ögonen. Nästa gång jag hanterar chili ska jag komma ihåg att ta på mig plasthandskar.

Grattis Magnus!

Jag är väldigt förtjust i solhattar. Mina favoriter är tomato soup, razzmatazz och green jewel – de är ju helt enkelt alldeles underbara.

Däremot har jag varit mindre förtjust i den där vanliga röda solhatten "Magnus". Jag tycker inte att den är särskilt fin och den har definitivt inte varit välkommen i min rabatt.

Men nu börjar jag svänga lite och tycker att den kanske inte är så tokig i alla fall. Den har inte blivit vackrare, men i en tidning läste jag nyligen om blommans ”upphovsman” Magnus B Nilsson. Vilken krutgubbe! Han lever och firar i dag sin 105:e födelsedag! Det tycker jag är imponerande.