14 juni 2013

Sniglar och mördarsniglar

Det händer att svarta skogssniglar förvirrar sig in i trädgården. Hoppas att de spanska aldrig hittar hit!

Jag var på min favoritplantskola Billbäcks i onsdags. Grannen på andra sidan skogen och jag hade just stoppat våra vagnar fulla med trevligheter och ställt dem i skuggan för en lunchpaus, när hon pekar mot ormbunkarna intill bordet och säger: ”Titta en mördarsnigel”.

Jag försökte tänka att det nog var en sådan där snigel som bara ser ut som en skogssnigel, men när jag frågade personalen så fick jag veta att det visst finns mördarsniglar. Inte jättemånga och de plockar hela tiden bort alla de ser. Några garantier för att jag inte skulle få med mig ett klibbigt, rostbrunt elände hem kunde de inte lämna. Så jag ställde tillbaka de fina skuggbräckorna av sorten Clarence Elliot och den lilaspräckliga bukettviolen Columbine. Blingblinget behöll jag.

Det är långt ifrån säkert att jag hade fått med mig ohyran hem, men så länge det är snigelfritt i trädgården vågar jag inte chansa. Och jag är glad att de var ärliga när jag frågade, men tänk om grannen inte hade sett snigeln och om oturen hade varit framme. Framöver kommer jag att vara väldigt försiktig när jag besöker plantskolor och verkligen höra mig för om hur det står till med snigelbeståndet.

4 kommentarer:

Anita sa...

Du kan vara glad så länge sniglarna håller sig borta. Jag har under åren haft väldigt många mördarsniglar. Ett år var det sådan invasion (inte bara hos mig) men vår lokaltidning lyckades hitta mina skriverier om mördarsniglar på nätet och kom hem till mig och gjorde ett reportage om hur jag bekämpade sniglarna och vilka växter jag valde för hålla dom borta. Efter det blev jag känd som "snigelmörderskan".

Förra året hade jag nästan inga mördarsniglar alls. I år har jag sett några fler men inte alls så många som för några år sedan. Vad det beror på vet jag inte men jag är glad så länge dom håller sig borta. Idag regnar det så det gäller att ta en tur ikväll med trädgårdssaxen.

Hoppas du får en fin helg!

Lotta sa...

Tror du gjorde rätt för mördarsniglar är inte att leka med. Vilket bra reportage du gjort om Marianne i dagens corre och visst har hon en mysig trädgård.
Ha en bra helg och har du funderat något mer på bloggträff??
Kram Lotta

Jo sa...

Oj, det hade jag inte heller velat plocka med mig hem! Vi har förvisso siktat ett par mördarsniglar här i Borås (dock inga i år), men jag behöver ju inte öka beståndet genom att ta hem fler...
Man kan ju faktiskt tycka att det borde stå någonstans, det är inget man automatiskt frågar, men det kan ju bli förödande för den som drar med sniglarna...

LINDA sa...

Jag håller med om att det borde stå någonstans, samtidigt som jag förstår varför de inte vill skylta med det. Men det borde ju vara allas ansvar att inte sprida de slemmiga sniglarna.

//Linda