Slokande syrener

Jag har inte tumme med syrener. Efter ett par dagar i vas slokar de. Trist. Någon som har något riktigt bra tips på hur man få trista syrener att bli som nya? Har försökt med att ge dem ny snittyta och att ställa dem i hett vatten kryddat med lite socker. Det borde väl pigga upp vem som helst, men nix, inte mina syrener. Formalin kanske skulle fungera bättre!?!

Tenta i stället för trädgård

Före

I dag har jag inte alls ägnat mig åt trädgård. I stället har jag skrivit en tenta. Jag började läsa digital bildbehandling vid Högskolan i Jönköping efter nyår och i kväll var det dags för första tentan.

Så fort jag kom hem från jobbet rusade jag ut i trädgården och tog en bild på min lockfågel – det var det första motiv jag kom på – jag var ju tvungen att ha något att jobba med och tanken var att bilden skulle kommunicera någonting. Sedan bildredigerade jag och skrev dokumentation i ett par timmar. Strax efter sju skickade jag in bilderna och den nästan fem sidor långa dokumentationen. Och fantastiskt nog så fick jag alldeles nyss svar om att jag är godkänd. Med kommentarer på just det jag har gjort. Snacka om fantastiska lärare!

 

Efter

Jag brukar ju ta rätt varma, färgglada och positiva bilder, så för att utvecklas bestämde jag mig för att försöka tänka tvärtom och få bilden att framstå som lite orolig, som om något obehagligt just ska inträffa. Jane Kruuse af Verchou, konstnären som har gjort fågeln, kallade den lockfågel när den stod på hennes grindstolpe och lockade till sig trevliga gäster. Nu när den bor på mitt brunnslock försökte jag tänka att fågeln i stället bor hemma hos en riktigt ensam människa som desperat längtar efter att någon ska vilja hälsa på. Tydligen lyckades jag, även om maken mest tyckte att bilden föreställer en trolsk sensommarkväll.

Nu blev jag väldigt taggad att ta itu med resten av kursen. Fler regniga dagar, please ;)

Besök hos en bloggvän

Vilken mysig dag! Den började med solsken och ett besök hos Lotta med bloggen Vid Vätterns strand. Jag tror att det är drygt ett år sedan vi upptäckte varandras bloggar och så småningom kom vi på att vi inte bor så långt ifrån varandra. Inte mer än några mil i alla fall. Jätteroligt att få träffa henne, hennes man och deras ljuvliga berner sennen-valp Russan som nästan klättrade in i bilen när jag öppnade för att kliva ur. Tack för besöket, Lotta, och för den jättegoda kakan!

När vi hade fikat och tittat på trädgården, så följde jag med Lotta till Erlunda plantskola som jag skulle ha besökt för länge sedan om jag hade förstått var den ligger. Den är minst sagt gömd på en gård och jag vet inte om jag hade varit modig nog att köra in där om inte Lotta hade varit med. Ett sådant där gammalt mysigt ställe som inte annonserar eller ens har en skylt som visar vägen, men som folk hittar till genom mun till mun-metoden. Jättefina växter! Kommer definitivt att åka dit igen.

När jag hade sagt hej då till Lotta blev det en tur till ytterligare ett par plantskolor innan jag åkte hem och planterade om den sista sådden med chilisar som hittills har bott inomhus i odlingsmackapären. Ska bli spännande att se vad det blir av de små liven.

Det är mycket nu

Jag hinner ju knappt blogga för allt som ska fixas i trädgården. Men kul är det! I måndags var maken och jag hos grannarna på andra sidan riksvägen. De har ett stort land som jag har spanat in. Maken körde jordfräs och jag planterade potatis. Maken är inte övertygad om att det är någon bra idé, men jag ser det som min kolonilott där jag ska odla potatis, majs och pumpa.

I tisdags fotograferade jag sparris till ett sparrisjobb som ska gå i tidningen nästa torsdag. Så rolig! Och det var inte fel att behöva äta upp det jag gjorde med sparrisen efter att den hade fotograferats.

I går tillbringade jag så mycket tid i trädgården att jag fantiserade om morfin när jag väl kröp till sängs. I morse hade Assistanskåren gärna fått lyfta upp mig ur sängen. Gymmet behövs inte så här års! Alla tomater har gåtts igenom ordentligt och stöden är äntligen ditsatta. Växthuset städades på nytt och allt som gick bars ut. Utomhustomater bars till rätt ställe, ärter planterades ut och alla dahlior. Var dessutom en sväng hos en annan granne och grävde upp alla löjtnantshjärtan som envist försöker sprida sig i hennes rabatt. Här ska de få växa till en egen rabatt. Grävde upp drygt 20 plantor och hoppas att de ska växa till en tät och låg häck.

I eftermiddag har jag skrivit texten till sparrisreportaget och i kväll lär det bli bära av. Temperaturen ska tydligen ner till två plusgrader, så det kommer att bli tjocka lager med filtar och frostväv över dahliorna och pelargonerna som inte går att flytta. Hoppas verkligen att det har blivit en bugg hos SMHI och att temperaturen i stället börjar stiga!

Byrån blommar igen

Jag har trädgårderat nästan hela helgen. Så ljuvligt! I går var det så varmt och soligt att jag till slut inte kunde motstå sjön, utan cyklade ner till bryggan och tog årets första dopp. Det var uppfriskande. Nu regnar det och jag bara njuter. Dels av att trädgården vattnar sig själv, dels av att jag har hunnit stöka inomhus – det blir lite eftersatt när det finns fröer att så och växter att plantera. Är mer än nöjd över att byrån åter står i blom.

Trevlig tur till plantskolan i skogen

I dag på förmiddagen skulle vi egentligen ha åkt till min favoritplantskola ute i skogen, men maken blev tvungen att åka till skogen intill för att plantera gran, då den mest erfarna hastigt gick bort och laget stod en man kort. Därför blev det en tur efter jobbet i går kväll i stället och det var ljuvligt.

Det var första turen för i år och växthuset var proppfullt med underbarheter. Jag skulle egentligen bara ha min favoritjord och fyra exemplar av hängpelargonen Summer lilac. Den är lite tjurig att övervintra och tvärdog för mig. Men det gick ju så klart inte att hålla sig till listan. Kom dessutom hem med en stor fuchsiaampel, en tvillingsporre i mörkare nyans än tidigare, en heliotrop, en blommande dahlia och en storbladig basilika.

Lennart som har plantskolan frågade om jag har hösthallon. Vi har endast vilda hallon i dungen. De är pyttesmå och växer vansinnigt snårigt, så nu i vår har jag tänkt skaffa en eller ett par buskar med trädgårdshallon. Blev intresserad men förstod först inte att han menade buskarna i det egna landet. Men det gjorde han och efter handlandet fick vi följa med till trädgården. ”Här kan du gräva”, sa han. Jag blir alltid lite blyg vid sådana tillfällen och frågade om det gick bra om jag tog tre plantor. ”Ja, men då kan jag gräva åt dig. Jag hade tänkt 30.” Det slutade med fem plantor som ska ner i jorden i dag. Dessutom fick jag penséer till min byråodling innan vi körde hemåt, så nu ska jag strax gå ut och plantera.

Grönbete för Snutten

Jag tycker att det är så skönt att äntligen kunna erbjuda vår kanin Snutten färskt gräs efter den så väldigt långa vintern. Det känns inte riktigt rätt att låta honom sitta i buren när det finns så mycket grönt runt omkring. Men på kvällarna när vi kommer hem blir det en gräsätarpromenad. Jag tror faktiskt att han börjar tugga innan tassarna når gräset. Det gäller dock att passa honom noga. I vår har han hittills gnagt av ett koppel och dragit sönder ett metallås till selen. Nu har han en metallkedja till koppel och står under noggrann uppsikt. Fast jag tror inte att han sticker långt om han väl kommer lös. Han verkar mest vilja krypa nära katten, sitta i mitt knä eller vara sin egen bur.

Nya sådder

Vi har skördat stora fina sallatsblad hela veckan. Och massor finns kvar. Ny sallat har kommit upp i en pluggbox och i kväll sådde jag en ny box med en plocksallat jag saknar namn på, men som jag har för mig är god, och så nyheterna för i år som jag är supernöjd med: plocksallaten Green Ice och två sorter cossallat som heter Crisp Mint och Blonde Marachére. Jag minns barndomens hemodlade sallad som väldigt besk och ingenting jag var särskilt förtjust i. De här sorterna är inte det minsta beska och så ljuvligt goda. Förra sommaren sådde jag för lite sallat och saknade verkligen tillgången, så i år är jag extra noga med att så sallat om och om igen.

Eftersom nästan alla pluggboxar var tomma och diskade passade jag på att så lite annat också. Fyllde en box med luktärter och en annan med solrosor, dessutom blev det en del kailaan och spenat. Jag gjorde också ett antal papperskrukor som jag sådde rödbetor i. Det ska bli så härligt när allting går att skörda.

En lång dag i trädgården

Jag såg fram emot en varm och solig dag, men hu så kall jag blev när jag satte igång i trädgården. I dag har syltlök, purjolök, salladslök och rödlök fått flytta från pluggboxarna och ut i landet. Brysselkålen har gått samma väg och så har en tredjedel av pluggplantorna med dahlior satts ner i en pallkrage. Kattmyntan jag sådde i slutet av februari har jag planterat som en kantrabatt kring kattburen och så har kryddlandet blivit befriat från ogräs. Till min stora glädje verkar de flesta av kryddorna ha klarat sig över vinter.

Eftermiddagen blev solig och kvällen ännu finare. Vet inte längre om jag kan redogöra för vad mer som har gjorts i trädgården, men en hel del blev det. Fler blommor har planterats ut, boden har städats (igen), dahliorna har fått komma ut ur sin vintervila – först nu eftersom jag inte tycker att jag har haft rum nog åt dem i växthuset, fuchsiorna har planterats om och satts i krukor och amplar och så har kaninen fått komma ut på sin dagliga gräspromenad i väntan på att gräset ska bli långt nog att slå med lie. Nu är jag trött och alldeles slut och lyfter inte ett finger till i dag.

London tur och retur

Jag åkte till London i torsdags morse och kom hem sent i går kväll. Jag tyckte att det var lite trist att åka just när det verkade som om allting skulle slå ut, men hoppades att det skulle stanna av en aning.

Men så på tåget mellan Stansted och Tottenham Hale började jag toklängta efter den där skira försommargrönskan. Våren har ju kommit så mycket längre på andra sidan vattnet. Hundkex i dikeskanten. Gula rapsfält. Doften av blommande hägg och syrén i Hyde Park och Kensington Gardens. Utslagna kastanjer och prunkande rosor. För att inte tala om alla blåregn längst Portobello Road i Notting Hill.

När jag vaknade i morse insåg jag att det faktiskt har blivit riktigt grönt i träden här hemma också. Så snabbt det gick! I trädgården hade det minst sagt exploderat. Jag var ute redan vid femtiden, åt säsongens andra jordgubbe, tittade på sparrisarna som sticker upp ur sina bäddar, på morötterna som äntligen har börjat gro och på alla blommor som skjutit upp i rabatten – tulpaner, pärlhyacint och vanliga hyacinter. De japanska aklejorna är på väg att slå ut och kungsängsliljorna måste ha förökat sig sedan förra året. Dessutom kokooade göken hela morgonen och fick mig att önska att jag bara kunde stanna hemma i solsängen och njuta av grönskan och ljuden och dofterna.

Nyfödd och så vansinnigt söt

Tänk att man kan vara så söt! Grannen på andra sidan skogen skickade en bild sent i går kväll när hon upptäckte den lilla ankungen i äggkläckningsmaskinen. Och efter jobbet blev jag inbjuden på en mysstund. Önskar att jag kunde få låna den lilla och vara lite ankledig.

En riktig sommardag

Vilken morgon! Sjön är alldeles ljusblå. Jag vaknade tidigt och hann köra en lakantvätt som får soltorka medan jag är på jobbet. Var bara tvungen att ta en bild innan jag satte mig i bilen. Och här på jobbet kommer folk plötsligt indroppande i sommarkläder. Tror att det kommer att bli en riktigt kanonfin dag!

Nässelsoppa och paj med kirskål

I går var jag hos grannen för att följa med på en av hennes visningar runt gården. Jag var med på halva visningen. Sedan fastnade jag i hästhagen eftersom den var full av små stånd med späda nässlor. När jag hade rensat där hemma blev det nästan två liter fina små blad. Eftersom jag redan var i gasen blev det en och en halv liter kirskål också. Ser fram emot att få bjuda föräldrarna på nässelsoppa och paj med kirskål och getost. Nu väntar jag bara på att brödet med valnötter ska jäsa klart så att jag får stoppa det i ugnen. Hoppas att vinden ska mojna så att vi kan äta vår ogräsmiddag utomhus.

Potatis i tunna

Jag vill minnas att jag för många år sedan hade en potatis i en zinkhink på balkongen till bodstadsrätten vi bodde i innan vi flyttade hit. Jag minns inte alls hur det gick. Så jag räknar det här som mitt första försök att odla potatis. Jag har satt tre knölar Rocket och tre knölar Amandine i var sin oanvänd skittunna. Tunnorna har fått hål i botten och potatisen stoppade jag ner någon decimeter i jorden. Jag har lämnat gott om plats uppåt, för att kunna fylla på mer jord. Nu står tunnorna på terrassen och värmer sig i solen om dagarna. På natten sätter jag på locken, utifall att det skulle bli lite kyligt. Så vad jag gör nu – förutom att vattna? Någon som vet när de ska ha mer jord och om något mer bör göras? Och när vet jag när pluggarna är färdiga för skörd? Spännande värre, det här!

Spöken och pelargoner

Just nu ser det ut som om en liten spökfamilj på fyra har flyttat in i mitt växthus. Två svävar i taket, ett har slagit sig ner på en stol och det fjärde är så fräckt att det har sträckt ut sig mitt på bordsduken. Men det är förstås inga spöken, utan mina pelargoner som äntligen har fått lämna sina fönsterplatser i boden. Nu står och hänger de i växthuset och vänjer sig vid solen under var sitt skynke skuggväv.

Första dahliorna ut

Jag kunde inte låta bli att sätta ut tre dahliaplantor i går. Helst skulle jag vilja sätta ut allihopa, men så dumdristig är jag inte. Känner just nu stor tacksamhet gentemot grannen på andra sidan skogen som släpade hem jättestora vattenflaskor från Kanarieöarna för att jag skulle kunna ha dem som miniväxthus. Det ska bli väldigt spännande att se om dahliorna överlever. Fryser de bort så har jag drygt femtio plantor som har det gott i värmen inne i växthuset.

Onaturligt outtröttlig

Ibland har jag ingen energi. Och ibland tar energin slut en bra stund innan jag ens kommer på tanken att börja plocka in och göra i ordning efter mig i odlarstöket. I dag har det varit tvärtom. Jag har haft hur mycket energi som helst och jag förstår verkligen inte varifrån den kom. För så kändes det verkligen inte i morse när jag försökte förmå mig själv att lämna sängen och dra på mig short och fleecetröja.

Jag har sått bönor – limka, borlotti, yin yang, sojabönan fiskeby och ärterna alderman och sugar snap. Sedan blev det sådd av flera sorters gurka, svartkål och sallat. Dessutom har jag satt jordgubbsplantor i krukor, tagit itu med pelargoner och fuchsior som behöver komma ut, skolat om min tomatillo, skolat om tomater till mamma och en arbetskamrat, fixat upp-och-ner-tomater samt satt gurkört i kruka. Jag passade också på att sätta ut några dahlior – mer om det en annan dag – och så röjde jag mer än jag behövde och diskade krukor. Jag borde vara alldeles slut, men känner mig lite som en duracell-kanin.

Nu har jag bara en endaste sak kvar att göra i dag förutom att äta middag och det är något som jag definitivt inte ser fram emot och som jag borde ha gjort för en månad sedan – dags att ta itu med deklarationen. Suck, stön och elände!