18 mars 2012

Dagens ärthjärna :(

Ibland blir jag så trött på mig själv. Vädret har varit så bra de senaste tre dagarna – i alla fall för mig som kunnat flytta chili- och paprikaplantorna till drivhustunneln ute i växthuset utan att behöva tänka på att skydda de små mot solen. Några gråmulna dagar och det sköter sig själv. Och gråmulet betyder ju svalare väder och mindre vattning.

MEN INTE HUR LITE VATTNING SOM HELST!!!

Jag lär mig uppenbarligen något varje år – och vårens läxa verkar vara att plantorna bör tittas till varje dag ÄVEN OM regnet står som spön i backen. Gick ut för en stund sedan och hittade minst sagt slokande små plantor. De stora tomaterna kommer att klara sig, men jag undrar hur det går med de små och några av chilisarna. Hur kunde jag vara så tanklös. Och hur kommer det sig att jag aldrig får en ”perfekt” säsong, en säsong när jag lyckas göra allting rätt …

Och nej, jag tänker inte visa förödelsen på bild!

6 kommentarer:

gunsan sa...

Så tråkigt.Men kanske de går att rädda ändå.Jag brukar vattna ihjäl mina ibland.Och det är inte roligt det heller.Håller tummarna för att dina repar sig.MVH

Monzan sa...

Och jag som hade tänkt att fråga dig hur länge du skulle ha kvar "en nybörjares försök i trädgården" i din tittel på bloggen! :-)
Nä, skämt åsido, vad tråkigt, men jag skriver som talaren ovan; De går kanske att rädda dem ändå?
Jag ska hålla tummarna.
//Monzan

Lemonie sa...

Om det är någon tröst så verkar faktiskt chilin gilla att få några "nära-döden-upplevelser" som småplantor, de blommar tidigare då! Gäller förstås att inte ha dem papperstorra... Och det sägs att ju mer man torterar en chiliplanta, desto starkare blir frukterna! Fast de inte blir lika många. Lycka till i alla fall! =)

LINDA sa...

Tack, Gunsan!!!

Haha, jag har undrat detsamma flera gånger, Monzan. Men varje gång jag funderar på att ändra, så kommer jag på att jag faktiskt fortfarande är nybörjare. Det känns i alla fall. Har ju inte varit igång mer än tre säsonger :)

Det är definitivt en tröst, Lemonie. Visste inte det, så tack för upplysningen.

Lotta sa...

Men så där är det ju! Man lär sig alltid nåt nytt, fast det är klart...allt är ju inte positivt lärande förstås. ;o) Hoppas de små liven klarar sig.

Kram

LINDA sa...

Tack! Det hoppas jag också :)

Kram
//Linda