Jag slokade rätt bra i går när maken kom hem. Värre än torraste tomatplantan. Men, det gick över med lite vätska, lite mat och lite elak prinsessa.
Jag fick sitta på en stol och peka medan Klas hjälpte mig att fylla de hoar som blev jordlösa när krafterna tog slut. Leca där, ett par skopor aska där och så på med lite jord. Oj, så bortskämd jag kände mig. Fast planterade gjorde jag själv, men det var ju den lätta sysslan i sammahanget.
Växthuset är fortfarande rätt överbelamrat, men alla tomater, gurkor och meloner är på rätt ställe. Härligt. Nu blir det mycket enklare att vattna och jag slipper springa och dra i blixtlås både morgon och kväll.
20 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hallå Linda
Jag har också lärt mig att sitta och peka under ont-i-ryggen-perioden. Tror att jag fortsätter med det... Har varit super med en så uppmärksam man i närheten.
;o) Ibland blir det för mycket. Har insett att jag nog måste respektera mina begränsningar.
Vaknade klockan tre i natt och hade så ont i kroppen att jag var tvungen att ta ett par värktabletter. Dessutom försov jag mig och vaknade samtidigt som jag borde ha traskat in på redaktionens morgonmöte - mitt livs andra försovning. Oj, oj, oj. Har känt mig helt upp och ner i dag. Fast det var nästan värt det ;o)
Tur att det finns snälla makar!!!
Hoppas ryggen är mycket bättre.
//Linda
Skicka en kommentar