Lakritsglass med chili och choklad

Hohoho, jag har hittat en glass som jag tål och som dessutom är fantastiskt god. Anita Billfors skrev om den på Facebook (hon bloggar på Chilipeppar Mix) och jag var bara tvungen att testa. Lakritsglass med chili från växthuset. Mmm …

Jag tål inte mjölk så vida den inte är kokt, eller omvandlad till yoghurt, och till den här glassen ska mjölken koka. Så fantastsikt. Kunde inte låta bli att hälla i krossad mörk choklad också. Så ljuvligt! Misstänker också att jag kommer att få ha glassen ifred eftersom maken varken gillar chili eller lakrits.

Fast i går kväll fick gästerna testa den och de tyckte att den var väldigt god i en lite annorlunda marängsviss på glassen, vispad grädde, maränger och krossad turkisk peppar.

Recept:
4 dl standardmjöl
3 dl vispgrädde
1 vaniljstång
2 msk lakritspulver
6 äggulor
2 dl socker
Hackad chili (jag tog fyra mogna Blue Christmas)
100 g hackad mörk choklad

Skåra vaniljstången och skrapa ur innehållet. Rör ut i lite av mjölken tillsammans med lakritspulvret.

Koka upp med resten av mjölken och grädden. Dra av kastrullen från plattan.

Vispa äggulorna och sockret pösigt i en bunke. Häll gräddblandningen äggsockret i en jämn stråle samtidigt som du vispar.

Häll tillbaka allt i kastrullen och värm tills det börjar tjockna – smeten ska inte koka.

Kyl ner, rör i choklad och chili och kör i glassmaskin.

Nu ska jag röra ihop en neutral vaniljglass och se vad jag kan hitta i trädgården − vore ju jätteroligt att göra glass och smaksätta den med sådant som man själv har odlat. Önskar att jag hade en större odling av allåkerbär − slår vad om att de skulle vara jättegoda till glass!

Snutten finns inte längre

Min älskade lilla snutt finns inte längre. I går var vi till slut tvungna att inse att han inte blir bättre och att vi måste att ta bort honom. Förstår inte hur en kanin kan vara så sjuk och ändå vara så gosig och matglad.

Tanken från början var att ta med honom till veterinären, men det hade varit grymt. Snutten skulle bara ha blivit stressad av bilfärden och miljön.

I stället fick han vara hos mig i sängen på morgonen, äta nyupptagen morot och slicka så mycket på mina händer som han bara ville. Sedan tog maken med honom ut, klappade honom, satte ner honom på ängen, väntade tills han hade börjat tugga i sig gräs och sköt honom sedan. Det gick snabbt och jag kan inte tänka mig att han anade någonting. Katten fick inte vara ute när det hände och jag blev kvar i sängen med öronproppar och hörselkåpor för att slippa höra skottet.

När det var över kom grannen på andra sidan skogen – Snuttens uppfödare. Jättegulligt av henne. Och jätteskönt att ha någon som älskar kaniner att prata med.

Nu är Snutten begravd under fågelholken intill blomboden – ungefär där hans bur stod. Jag har köpt nya solrosfröer som jag ska så i morgon. Jag vet att det är sent, men jag hoppas att de ändå ska hinna blomma lite för min fina lilla kanin.

Glufs-Glufs lurar i mörkret

Kom hem från en trevlig utekväll med grannarna och möttes av en annan granne i nattlinne som undrade om vår kanin var på rymmen. Grannen hade lockat med morötter, men inte kommit kaninen nära.

Nix, inte vår kanin, men en annan grannes – fast lite längre bort och på andra sidan riksvägen. Vet att den har varit på rymmen sedan midsommar, att hussarna och mattarna har gett upp och att kaninen de senaste veckorna har bott under husvagnen hos grannen som jag har kolonilotten hos.

Nu spanar jag ut i mörkret och funderar på hur mycket trädgård en inte allt för liten tamkanin kan tänkas smocka i sig på en natt …

Sprudlande sommarminnen

Mitt första försök möglade och fick slängas. Trodde nästan att det var för sent för fläderchampagne när jag plockade grannens sista blommor. För säkerhets skull sköljde jag flaskorna med atamon och tillsatte även atamon i själva champagnen. Några flaskor fick också en gnutta torrjäst – ville ju vara säker på att i alla fall några skulle börja bubbla.

Det hände ingenting på en vecka. Sedan en kväll tröttnade jag, skruvade åt locken och skakade lite på flaskorna. När jag kom hem några timmar senare hade flaskorna utan tillsatt jäst blivit runda om fötterna. Oj, så det pyste om dem. Lade dem i kylskåpet. Dem med tillsatt jäst tog några dagar till, men nu har de också börjat bubbla.

I går testade jag champagnen och blev både förvånad och förtjust. Så god! Maken tyckte också om den. Eftersom jag har konserveringsmedel i dem så ska de få ligga till sig. Tänk att öppna en flaska i höst när det börjar bli ursligt ute och få en sprudlande smak av sommarminne!

Formar med hallon, chili och choklad

Jag har sett de mogna hallonen utmed skogsvägen i flera dagar och tänkt att jag nog ska plocka några. Men så i går kom det en stor traktor och jämnade allt intill diket med marken.

I förmiddags gick jag i alla fall ut med en liten burk och på andra sidan, in mot skogen, hittade jag faktiskt ett och annat hallon.

Inspirerad av Lotta med bloggen ”Vid Vätterns strand” kokade jag hallonsylt som jag smaksatte med chili och choklad. Sedan åkte jag in till loppisen i byn och köpte formar och testade receptet på smörformar som jag fick av en kvinna jag intervjuade i vintras.

Åh så gott det blev! Måste nog både plocka mer hallon och baka fler smörformar.

Godaste stuvningen

Så härligt! Det är äntligen dags för skörd! Jag skulle egentligen ha gjort en skördebild, men när jag väl hade plockat ihop grönsakerna till middagen var jag så sugen på att börja greja i köket att jag glömde bort mig. Är i alla fall väldigt nöjd med min improviserade stuvning (gjorde den i kväll för andra gången) – fräste grovhackad mangold med nyupptagen vitlök, rödlök och chili, saltade en aning och lät det koka ihop med en skvätt grädde. Mmm … Det är något jag definitivt kommer att göra igen! Stuvningen serveras det med nyupptagen amandinepotatis, grillat kött, snabbkokt squash och egna tomater.

Nyskördade ärter

Förra året odlade jag märgärter för första gången och blev alldeles betagen när jag fick smaka. Så gott! Slår det mesta i trädgården.

I kväll har jag äntligen fått skörda mina Alderman för första gången i år och det ska bli så gott i en gräddig pastasås. Mmm!!!