Snutten finns inte längre

Min älskade lilla snutt finns inte längre. I går var vi till slut tvungna att inse att han inte blir bättre och att vi måste att ta bort honom. Förstår inte hur en kanin kan vara så sjuk och ändå vara så gosig och matglad.

Tanken från början var att ta med honom till veterinären, men det hade varit grymt. Snutten skulle bara ha blivit stressad av bilfärden och miljön.

I stället fick han vara hos mig i sängen på morgonen, äta nyupptagen morot och slicka så mycket på mina händer som han bara ville. Sedan tog maken med honom ut, klappade honom, satte ner honom på ängen, väntade tills han hade börjat tugga i sig gräs och sköt honom sedan. Det gick snabbt och jag kan inte tänka mig att han anade någonting. Katten fick inte vara ute när det hände och jag blev kvar i sängen med öronproppar och hörselkåpor för att slippa höra skottet.

När det var över kom grannen på andra sidan skogen – Snuttens uppfödare. Jättegulligt av henne. Och jätteskönt att ha någon som älskar kaniner att prata med.

Nu är Snutten begravd under fågelholken intill blomboden – ungefär där hans bur stod. Jag har köpt nya solrosfröer som jag ska så i morgon. Jag vet att det är sent, men jag hoppas att de ändå ska hinna blomma lite för min fina lilla kanin.

Glufs-Glufs lurar i mörkret

Kom hem från en trevlig utekväll med grannarna och möttes av en annan granne i nattlinne som undrade om vår kanin var på rymmen. Grannen hade lockat med morötter, men inte kommit kaninen nära.

Nix, inte vår kanin, men en annan grannes – fast lite längre bort och på andra sidan riksvägen. Vet att den har varit på rymmen sedan midsommar, att hussarna och mattarna har gett upp och att kaninen de senaste veckorna har bott under husvagnen hos grannen som jag har kolonilotten hos.

Nu spanar jag ut i mörkret och funderar på hur mycket trädgård en inte allt för liten tamkanin kan tänkas smocka i sig på en natt …

Sprudlande sommarminnen

Mitt första försök möglade och fick slängas. Trodde nästan att det var för sent för fläderchampagne när jag plockade grannens sista blommor. För säkerhets skull sköljde jag flaskorna med atamon och tillsatte även atamon i själva champagnen. Några flaskor fick också en gnutta torrjäst – ville ju vara säker på att i alla fall några skulle börja bubbla.

Det hände ingenting på en vecka. Sedan en kväll tröttnade jag, skruvade åt locken och skakade lite på flaskorna. När jag kom hem några timmar senare hade flaskorna utan tillsatt jäst blivit runda om fötterna. Oj, så det pyste om dem. Lade dem i kylskåpet. Dem med tillsatt jäst tog några dagar till, men nu har de också börjat bubbla.

I går testade jag champagnen och blev både förvånad och förtjust. Så god! Maken tyckte också om den. Eftersom jag har konserveringsmedel i dem så ska de få ligga till sig. Tänk att öppna en flaska i höst när det börjar bli ursligt ute och få en sprudlande smak av sommarminne!

Formar med hallon, chili och choklad

Jag har sett de mogna hallonen utmed skogsvägen i flera dagar och tänkt att jag nog ska plocka några. Men så i går kom det en stor traktor och jämnade allt intill diket med marken.

I förmiddags gick jag i alla fall ut med en liten burk och på andra sidan, in mot skogen, hittade jag faktiskt ett och annat hallon.

Inspirerad av Lotta med bloggen ”Vid Vätterns strand” kokade jag hallonsylt som jag smaksatte med chili och choklad. Sedan åkte jag in till loppisen i byn och köpte formar och testade receptet på smörformar som jag fick av en kvinna jag intervjuade i vintras.

Åh så gott det blev! Måste nog både plocka mer hallon och baka fler smörformar.

Godaste stuvningen

Så härligt! Det är äntligen dags för skörd! Jag skulle egentligen ha gjort en skördebild, men när jag väl hade plockat ihop grönsakerna till middagen var jag så sugen på att börja greja i köket att jag glömde bort mig. Är i alla fall väldigt nöjd med min improviserade stuvning (gjorde den i kväll för andra gången) – fräste grovhackad mangold med nyupptagen vitlök, rödlök och chili, saltade en aning och lät det koka ihop med en skvätt grädde. Mmm … Det är något jag definitivt kommer att göra igen! Stuvningen serveras det med nyupptagen amandinepotatis, grillat kött, snabbkokt squash och egna tomater.

Nyskördade ärter

Förra året odlade jag märgärter för första gången och blev alldeles betagen när jag fick smaka. Så gott! Slår det mesta i trädgården.

I kväll har jag äntligen fått skörda mina Alderman för första gången i år och det ska bli så gott i en gräddig pastasås. Mmm!!!

En trevlig kväll

Oj, vilken trevlig kväll det blev i går – skulle ha bloggat tidigare i dag, men i morse började jag att läsa en bok om vardagslivet i Nordkorea och blev så fast att jag knappt har lämnat solstolen i växthuset – läste boken från pärm till pärm. Den handlade på sätt och vis en hel del om odling och fick mig att känna en oerhörd tacksamhet för att jag kan odla, för de odlingsbetingelser jag har och – givetvis – för de liv jag lever och det land jag bor i. Vilken makalöst verklighet som målades upp på sidorna!

Men som sagt, supertrevlig kväll i går – så tack Lotta!

Är stormförtjust i den fina buketten Lotta och hennes man hade med sig, för den nykokta hallonsylten och de söta chilisarna som var och en hade fått en namnetikett. Ska definitivt härma nästan gång jag besöker en chiliälskare. Mysigt också att fina Russan följde med!