En nybörjares försök i trädgården
Det är sådana kontraster just nu. I går när jag åkte mellan två städer för att göra en intervju, passerade jag guldrostiga träd och nyharvade gärden, men också ett blommande rapsfällt och en åker där folk var i full gång med att skörda stora vitkålshuvuden. I synnerhet rapsfältet fick tiden att kännas lite hopblandad.
I natt ska det bli kallt. Riktigt kallt med flera minusgrader. Det fick mig att tänka på morötter och att det nog är dags att dra upp de sista ur landet. Så nu har jag gjort det. Några riktigt stora blev det, men rätt många små – ”någon” har visst missat att gallra här och var … Men det gör ingenting. De är så mjälla och fina och smakar precis som vårprimörer. Ska koka dem hela till lunch och låtsas att det är just vår och att träden där ute i blåsten snart ska veckla ut sina musöron.
I dag har vi haft trädgårdsröj. Växthuset har skrubbats med varmt såpvatten, både in- och utvändigt. De sista hoarna med tomatplantor fick samma behandling samt alla trädgårdsmöbler. I år var det lite knepigare eftersom vinrankorna har växt sig så stora. Jag passade på att plocka av alla klasar före städningen, så i kväll blir det druvfrossa.
I går kväll sjönk temperaturen rejält. Maken skyndade ut med fleecefiltar till dahliorna och ställde en värmefläkt i växthuset. Tyvärr verkar den inte ha gjort susen, men det blev i alla fall inte riktigt så kallt där inne som i trädgården. Det var tre minusgrader när jag åkte till jobbet i morse, så jag vet inte om filtarna hjälpte heller. Men en dahlia hann jag rädda innan frosten slog till. Kan inte låta bli att le när jag ser den på köksbordet.
Rosenskönan som jag rensade bort från hotellrabatten på Kap Verde
Vi skulle äta upp den, men glömde den där den låg på ett fat i köket. Nu har den blivit gammal och torr, men har ändå lite livskraft kvar. I alla fall tillräckligt för att försöka slå ut.
Uppe vid vägen blommor lupinerna som om det vore midsommar. Vid kattburen har kattmyntan slagit ut på nytt och vid blomsterboden veckar ros efter ros ut sina små blad. Min klematis vill visst inte vara sämre. Tänk att det kan vara så här mitt i oktober!
