När januari gick mot sitt slut var jag rejält trött på sena amaryllisar och ville helst slänga ut krukorna. Men så slog till slut elvas ut och oj vilken skönhet! Den här löken kommer jag att vara rädd om, för det här är en blomma jag gärna vill se igen. Nästa gång måste jag dock komma ihåg att ta fram den riktigt tidigt så att jag får njuta av den redan till jul.
14 mars 2014
Vilken skönhet!
När januari gick mot sitt slut var jag rejält trött på sena amaryllisar och ville helst slänga ut krukorna. Men så slog till slut elvas ut och oj vilken skönhet! Den här löken kommer jag att vara rädd om, för det här är en blomma jag gärna vill se igen. Nästa gång måste jag dock komma ihåg att ta fram den riktigt tidigt så att jag får njuta av den redan till jul.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Så vacker.Den röda kanten är läcker.
Kram.
Den gillar jag! Var rädd om den och märk den väl.
Du bjuder verkligen på en kavalkad av vackra blommer
kram Kajsa
Vilken skönhet - riktigt vacker. Längtan efter att den där enda vackra blomman ska slå ut är väl värd det när resultatet är som ditt!
Skicka en kommentar