Det var ett annat ljud från blåmesarna i dag. Mjukt. Inte ett dugg ettrigt. Kanske tänkte de på sina ägg när de undersökte holken i alträdet ut mot dungen och solen fick smältvattnet att forsa fram i stuprören. Min sallat fick en klorofyllchock på terrassen. Riva slickade på gammalt gräs som kom fram under snön, rullade runt på stenarna och fick soldoft i pälsen. Och så plötsligt − en fjäril. Den fladdrade förbi just som vi ätit lunch i solgasset och var borta efter bara några ögonblick. Det kan bara betyda en enda sak – våren är här!
4 kommentarer:
myyyysigt! :) ja, visst bestämmer vi att våren är här nu!? jag har oxo en kisse som har kråmat sig i solen idag. :)
Kramar!
Det har verkligen varit ljuvligt. Våren får gärna vara här - fast jag hoppas att det går riktigt långsamt. Vill får njuta och inte bara drabbas av en plötslig vårbomb. Gillar när snön smälter sakta sakta.
Kram
//Linda
Linda, vad är det vita på marken? ;)
Hm ... det har jag också frågat mig. Gissar att det är mannagrynsgröt. Det brukar vara lite segt och svårt att bli av med.
:)
//Linda
Skicka en kommentar