Mina övervintrade dahliaknölar ser torrare ut än österrikiska korvar. Rötterna skulle ju vara släta och fina när de kom tillbaka hem. Lagom saftiga och ivriga att skjuta skott.Tänker gräva ner dem och hoppas på ett mirakel – jag var ju så förtjust i min maffiga vita kaktusdahlia som blommande i nästan fem månader. Till hösten får det nog bli en stuka att förvara knölar i.
Ingen som har något effektivt upplivningsknep att dela med sig av?
4 kommentarer:
Mina såg i princip likadana ut, men det gick att få liv i dem. Hos mig har 9 utav 11 kommit upp. Jag planterade dem i mjölkkartonger, vattnade mycket försiktigt och sattde dem under lysrör. Jag var helt säker på att alla var döda.
/Sabina
Åh, då finns det hopp för mina också! Härligt. Men hur fick du ner dem i mjölkkartonger? Jag försökte med halvstora krukor, men fick ta till bjässarna. Rötterna är ju hur stora som helst!!!
Hur lång tid tog det förresten innan du upptäckte att de bara hade varit medvetslösa?
Tack för hopppet!
//Linda
Jag ställde mig den frågan själv, hur ska jag få ner dem?! Men så tänkte jag de är ju döda endå, så jag klämde ihop dem, och ner kom dem. Men några fick jag sätta ner i juice paket.
Efter ca 10 dagar hade två kommit upp, men de andra tog längre tid på sig.
Haha! Det gäller alltså att vara bestämd mot plantorna och att visa vem som bestämmer - ingen curling här inte ;o)
Ska lägga det på minnet!!!
//Linda
Skicka en kommentar