Delad glädje

I dag gjorde jag en läsare glad. Hon ringde i fredags och berättade att hon hade läst en krönika där jag (bland annat) skrev om fröerna till tomaten whippersnapper. Hon hade sökt efter dem med ljus och lykta, eftersom hon behövde en "snabb" tomat. Hon ville så gärna odla tomater som barnbarnen kunde äta, men hennes tomater hann aldrig mogna i tid. Så jag lovade henne en av mina plantor och i dag kom hon till tidningen för att hämta den. Hon hade gjort i ordning ett litet kuvert med bubbelplast att sätta över krukan på vägen hem. Hoppas att tomaten ger frukt nu och att hon får dela den med barnbarnen. Tack för fröerna, Marie Onäng – de sprider delad glädje :)

Näpen och nästan nyfödd

Så här näpen kan man vara när man är en vecka gammal. Nej, inte min kanin. Och inte lär den bli min heller − maken hävdar att vår zoologiska trädgård är stor nog som den är. Men åh så jag ska passa på att mysa hos grannen när lillan här och hennes syskon växer upp!

Lätt planteringsbord

Förra helgen var maken snäll och snickrade ihop ett litet planteringsbord som jag kan låta stå i trädgården i ur och skur. Enligt önskemål väger det inte mycket, så nu kan jag lätt flytta till det ställe där det för tillfället är mest lä och så klart soligast. Härligt att kunna skvätta med jord hur som helst!

God natt trädgård

Himlen glittrar av stjärnor och gräsmattan av frost. Termometern i bilen visade på fem minus när vi för en stund sedan åkte hem från tapasfesten. Har tagit in fjärilsmataren för att den inte ska frysa sönder och lagt en dubbelvikt fleecefilt över min käraste akleja. Sov gott, kära trädgård.

Snön faller vit

I dag behöver jag nog inte öppna min drivhustunnel för solens skull. Möjligtvis för att vädra ut lite fukt. Och jag kommer nog inte ligga på knä i några rabatter nu när snöflingor vajar från nyspunna spindelnät och hela trädgården täcks av vitt puder. Är glad att jag kom ihåg att fylla upp stora näckrostunnan ordentligt i förrgår nu när säsongens första ishinna har bildats.

Nu kommer vintern tillbaka

Nu kommer kylan. Och snön. Ryktas det i alla fall. Men jag är förberedd utifall att. Citronträdet och min physalis har tillfälligt fått flytta tillbaka in i boden. Drivhustunneln klarar sig själv. Hoppas också att mina bajamaja-tunnor fyllda med vatten som solen värmt ska hjälpa till att hålla kylan stången lite grann – 150 liter ljummet vatten samt de 4o litrarna som näckrosen bor i borde väl i alla fall värma en aning.

En kruka med akleja

Det gäller att smida medan järnet är varmt, eller i alla fall så snabbt att kom i håget inte hinnner förblekna. Har grävt upp en akleja, planterat om den i en kruka och ställt den i sovrumsfönstret. Varsågod och väx!