När det blåser hårt från sydväst händer det att vattenpest driver in i viken nere vid bryggan. Den lägger sig på stenarna in mot land och ruttnar så sakteliga under hösten. Resultatet är en stank som säkert får fler än mig att hulka.
Förra veckan kom flera stora sjok med pestskråp som maken kämpade med att få bort. Själv började jag fundera på om den inte skulle kunna gå att använda i trädgårdslandet. Efter att ha försökt lyfta upp en rejäl härva insåg jag att jag aldrig skulle orka få hem vattengrönskan.
I dag kom jag på att jag inte behöver ta så mycket åt gången och fyllde en sådan där plastpåse som brukar finnas i affärens grönsaksrum. Nu har jag lagt den på min potatislök och hoppas att löken ska bli glad för det vatten vattenpesten förde med sig och att vattenpesten innehåller näring. Jag hoppas också att revorna ska bevara fukten i landet bättre. Bäst av allt är att den inte gärna kan innehålla mördarsniglar. Sedan vi satte upp snigelstaket runt köksträdgården och skaffade robotgräsklippare saknar jag täckmaterial. Men nu så. Det här ska bli väldigt spännande.
1 augusti 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jaa spännande! Hoppas det funkar med pestskråpen...men fy för lukten ha ha! Kanske kan du som med kirskålen koka soppa på den :)
Kram i hettan från Titti
Det lät ju helt lysande :) Håller tummarna det borde gå jättebra och på land torkar den nog istället för att ligga och ruttna. I värsta fall får du väl lägga ett lager jord över.
Kram, Carina
Lysande! Det borde väl funka. Gillar tänket att ta tillvara det som finns i närområdet. En liten fundering bara... ligger inte trasslet lite väl nära inpå lökarna eller är det som det ser ut?
Allt gott
/Anette
Återanvändning, låter bra.
Grattis till boken!
Önskar dej en skön söndag!
Skicka en kommentar