Den som spar ...

Den som spar, han har. Så brukar det heta. Men så är det visst inte alltid. Hela hösten har jag gått och tittat på mina plantor med brysselkål. Till att börja med var huvudena rätt taniga, men de tog sig och blev riktigt fina. Jag har hållt mig och inte ens provsmakat, för hela härligheten skulle avnjutas under julhelgen. Det var i alla fall vad jag trodde. Kom hem efter julklappsshoppingen i går eftermiddag och fick en känsla av att någonting saknades. Rådjuren har varit framme, trots att vi har ställt fram hinkar med mat åt dem. Fast jag kan ju i och för sig förstå att det är godare med grönsaker än torrfoder. Men det hade varit roligt att i alla fall få smaka brysselkålen jag odlat!