Ett eget woodland

Känner mig riktigt glad. I förmiddags fick jag se att ägarna till skogsdungen intill vårt hus var ute och jobbade med diket. Vi har tänkt prata med dem ett bra tag om biten närmast huset – dels för att vi hoppas att de inte ska lägga sin hästhage så att den slutar precis intill vårt hus, dels för att vi väldigt gärna skulle vilja arrendera ett litet hörn närmast tomten. Det är så fint där. Massor av vitsippor på våren. De följs av liljekonvalj och så småningom av hallonsnår. Min dröm är att skapa ett litet ”woodland” som börjar på tomten och blir vildare och vildare ju längre bort från husen man kommer.

Det var inga problem. Ägarna var inte längre intresserade av att göra hästhagen så stor. Diket är tydligen i vägen och gör det hela lite för krångligt. Hästhagen kommer att sluta på andra sidan av diket och vi får göra precis vad vi vill med skogsbiten närmast oss – utan att arrendera. Dessutom har jag blivit lovad hur mycket brunnen hästskit som helst – underbart med snälla grannar!